Jacketten var under första hälften av 1800-talet ett grundläggande tjänstemannaplagg för civilt bruk. Jacketten bars bland annat av länens tjänstemän, till vilka kronofogdarna och länsmännen hörde. Under mitten av 1800-talet ersattes jacketten efter hand med en syrtut, och jacketten kom därefter främst att användas som festplagg. Foto: Museokuva Matti Huuhka.

Till stadspolisens uniform m1903, som var rysk till stilen, hörde en lång mörkgrön rock med dold knappslå och tygbälte. Passpoalerna på manschetterna och kragen var orange, och det var också axelklaffarnas kanter och snören. Uniformen kallades i folkmun "modell Bobrikoff" efter generalguvernör Nikolaj Bobrikov, som ledde tidens impopulära förryskningspolitik.

Traditionen med ljusa sommarrockar började på 1800-talet. Till landsortspolisens uniform m1900 och stadspolisens uniform m1903 hörde en vit sommarrock med knappar i två rader och axelklaffar med orange band. Konstapel Olenius i Pertteli, början av 1900-talet.

En västerländsk uniformsmodell infördes inom stadspolisen 1906. Till uniformen hörde en syrtut, en lång rock som räckte ner till vaderna. Uniformens officiella färg var mörkblå, men i praktiken var uniformerna mycket mörka till färgen. Syrtuten bars främst av vanliga konstaplar. Konstapelns ordningsnummer fästes vid kragen på bägge sidor.

Förutom syrtuten innefattade stadspolisens uniform m1906 en kort vapenrock som främst användes av befälet och av ridande poliser. På huvudet bar poliserna en pickelhuva med rundad spets. En ridande kommissaries vapenrock i Polismuseets utställning 2012. Foto: Museokuva Matti Huuhka.